Strutsar
Se upp för näbben!
Strutsen är en mycket nyfiken fågel och därför benägen att hacka.
Det gäller att vara försiktig med till exempel glasögon, eftersom strutsen kan svälja föremål stora som äpplen. Å andra sidan kan ett enda långt grässtrå som fastnar i halsen vara ödesdigert för en struts.
Våra strutsar är vana vid sina skötare, och skötarna kan givetvis läsa strutsarnas kroppsspråk. Vår tupp Akseli är till exempel vänlig mot gårdens husmor, men man måste självklart alltid iaktta försiktighet.
En farlig sparkare
Ett nyp från näbben gör ont, men är inte farligt. Men när en struts blir arg sparkar den framåt upp till två meters höjd, tre gånger i sekunden – lika hårt som en häst.
Strutsens klövdrivna (och rivande) klo är ett av djurrikets hårdaste material och kan vid en träff enkelt genomborra till exempel en människomage. I vilt tillstånd känner man till flera fall där en struts har sparkat ihjäl en attackerande hanlejon.
Ett lejon har inte heller en chans mot en struts i en löptävling, eftersom den flygoförmögna strutsen är världens snabbaste tvåbenta djur. I en hastighet på runt 70 km/h kan steglängden i bästa fall vara nästan sex meter. Denna fart orkar strutsen hålla i upp till en halvtimme!
Skarp syn
Utöver sin storlek har strutsen många egenskaper som förvånar till och med forskare. Som enda fågel har den bland annat urinblåsa och ögonfransar.
Strutsens hjärna är till och med mindre än dess ögonglob, som i sin tur är den största hos något landlevande djur i världen. En struts kan urskilja ett föremål i storlek med en sockerbit på upp till tre kilometers avstånd.
Jättelägg
Under sommaren lägger strutsen ägg utan regelbunden rytm, i bästa fall upp till 80 ägg per säsong, även om det normalt stannar vid 20–40 ägg.
Ett strutsägg är ett riktigt familjepaket. Det väger cirka ett och ett halvt kilo, vilket motsvarar 25–30 hönsägg. Strutsägget är världens största fågelägg, men i förhållande till fågelns storlek är det faktiskt världens minsta. Om strutsen skulle lägga ägg i samma proportion som till exempel en talgoxe, skulle det behövas minst en skottkärra för att flytta ägget.
Strutsen är ett flockdjur som lägger sina ägg i samma bo som andra. Ruvningen sköts av den så kallade ”favorithonan”, som kan skilja sina egna ägg från de andras. Vid fara erbjuder hon äggtjuvar (som hyenor, lejon osv.) de andra honornas ägg i stället för sina egna. På så sätt säkerställer naturen att endast de starkaste generna förs vidare.
Ungarna
Strutsungen har ett hårt arbete framför sig när det är dags att kläckas. Den måste sparka med benen och trycka med nacken för att ta sig igenom det cirka 2 mm tjocka äggskalet. Den saknar nämligen den så kallade äggtanden som andra fåglar har för att knäcka skalet.
Det tar cirka nio timmar för ungen att bryta skalet. Ett dygn efter kläckningen är den redo att lämna boet och följa sina föräldrar.
I naturen börjar ungarna vid fyra till fem dagars ålder att picka i sig små sandkorn, bitar av äggskal och avföring från de vuxna fåglarna. Strutsboet ligger ofta långt från mat och vatten, så det är mycket praktiskt att ungarna börjar sin utfodring med näringsämnen som finns ständigt tillgängliga i närheten. Avföringen innehåller mycket fibrer och nödvändiga bakterier som är avgörande för att få igång ungarnas matsmältning och bygga upp deras immunförsvar.
Våra strutsar föds och kläcks i Belgien, varifrån de reser till oss som alldeles små dunbollar.
Den vuxna fågeln
Ungarna växer extremt snabbt. Födelsevikten är cirka 900 g, och efter 10 veckor väger de redan 10 kg. Vid ett års ålder väger strutsen cirka 100 kg.
En vuxen struts väger cirka 130 kg, varav man får ut cirka 35 kg kött. Vår tupp Akseli (på bilden) uppskattas väga nästan 200 kg!
Även om strutsen härstammar från Sydafrika tål den kyla mycket bra tack warm sin anpassningsförmåga, och kan därför vara ute även om vintern.
Strutsens fjäderdräkt saknar helt fett, vilket gör att den lätt blir blöt. Om den blir blöt kan den bli förkyld, vilket faktiskt är en av de få sjukdomar en vuxen struts kan få. Inom det vilda har man påträffat strutsar som blivit upp till 80 år gamla.
Strutskött
Strutskött är rött till färgen och påminner en del om nötkött. Det är mycket hälsosamt med lägre fetthalt än kyckling och mer protein än något annat kött. Dessutom har köttet låg kolesterolhalt, är mört och tillagas snabbt.
Köttet passar ofta även för dem som på grund av allergier inte kan äta andra typer av kött (t.ex. nöt, fläsk eller kyckling).
Även strutsens läder är mycket eftertraktat eftersom det är oerhört starkt och slitstarkt. I Europa värderas strutsläder till och med högre än krokodilläder! Fjädrarna används inte bara till pyssling och dekorationer, utan även inom elektronikindustrin då de har en unik förmåga att dra åt sig damm och helt saknar fett.
Du kan smaka på strutskött i vår restaurang, och i vår butik hittar du även strutsfjädrar – till och med som färdiga dammvippor!
